Från Ålabodarna till Abbekås. Aprilmöte fick hållas i mysiga lilla Abbekås hos Abbekås båtklubb där vi blev välkomnade av klubbens styrelserepresentanter: Bengt-Göran Nilsson, ordförande, Dan Nilsson, vice ordförande, Anders Esping, kassör och Ylva Möller, sekreterare.

Abbekås Båtklubb bildades 1966. Den 18 juni 2016 med pompa och stå firade klubben sitt 50-års jubileet och uppmärksammades även året därpå i Båtliv. Det är en allmännyttig ideell förening som främjar båtlivets verksamheter, verkar för sjösäkerhet, god miljö och gott sjömanskap. Glädjen till hamnen och båtintresset är medlemmarnas gemensamma nämnare. Den ideella insatsen visar sig bland annat i deltagande i fixardagar då medlemmar vårdar klubbens material, båtar och klubbhus. Det är trevliga stunder där medlemmarna tillsammans gör en insats för klubben, utbyter erfarenheter och råd samt lär känna varandra. Klubben har två fasta medlemsmöten per år, vårens årsmöte och ett höstmöte. Dessa förenas med föredrag och trevlig samvaro.

Hösten 2012 drabbades klubben av en brand då klubbhuset brann ner till grunden. Branden i gamla huset var för många medlemmar en hjärtskärande händelse då huset byggdes med gemensamma krafter nästan sten för sten. Det var inte bara den materiella förlusten som man sörjde men framför allt som det gamla huset symboliserade. I december 2013 flyttade man i ett nytt klubbhus som restes upp på gamla grunden.

Klubben har idag närmare 90 medlemmar. Hälften seniormedlemmar, hälften familjemedlemmar vilket i praktiken innebär ca 150 personer inklusive barn. Hamnen ägs av Skurups kommun och det är en kommunal båtplatskö som gäller. Sommaruppläggningsplatser finns på grönt område i hamnen.

Arbete bedrivs utifrån olika arbetsgrupper. Fastighetsgruppen ansvarar för huset och bodarna. Hamngruppens främsta uppgift är att omvärldsbevaka vad som gäller i hamnen och ha dialog med Skurups kommun kring hamnens utveckling och framtid. En del av Hamngruppen utgörs av Upp- & nergruppen vilken organiserar och samordnar sjösättning och båtupptagning. Informationsgruppen bevakar viktiga händelser i klubben och håller informationen aktuell både per mail, på hemsidan och på klubbens Facebooksida. Materielgruppen ser till att det finns nödvändigt material för underhållet av klubbhuset och boden samt organiserar två gånger om året fixardagar. Miljögruppen är vilande men miljöombudet ser till att hålla miljöinformationen aktuell på hemsidan.

Två stora verksamheter inom klubben är Seglarskolan som nu förutom kurser i optimistjollar erbjuder även kurser för vuxna och ungdomar i tre nyligen anskaffade trissjollar. En annan väldigt uppskattad och efterfrågad verksamhet är kursverksamhet. I flera år har kurserna för förarintyg och kustskeppare varit fulltecknade och här samarbetar man med andra närliggande klubbar som Ystad och Smyge. I mån av tid anordnas även temakvällar. I vår hade medlemmarna en möjlighet att lyssna till äventyrsberättelsen från klubbens yngsta Atlantseglare, Elias Andersson och lära sig mer om svenska flottans 500-åriga historia på Per Tistads föredrag. Per är klubbens kursansvarig och styrelsemedlem i NFB.

I samband med första sjösättning sätts igång även hamnvaktverksamhet som har funnits i klubben under flera år. Nytt för i år är ett samarbete med lokalpolisen då klubben ingår nu i Båtsamverkan. Man har även börjat att testa i en mindre skala Cobotas och hoppas på en större anslutning under säsongen. Vaktrundorna pågår från första sjösättningen tills sista båten tas upp på land.

Vi håller oss fortfarande till västkusten och besökte denna gång Ålabodarnas båtklubb. Trots mötets kvällstid hann vi beskåda en underbar solnedgång i den lilla, pittoreska hamnen. Man kan bara föreställa sig hur fint det måste vara på somrarna.
Ålabodarnas hamn har sina anor från slutet av 1800-talet och förknippas med sockerkungen Carl Tranchell som har var initiativtagaren till att bygga hamnen för transport av både sockerbetor och tegel. Intresset för hamnbygge fanns även hos skuttägarna och fiskare vilket resulterade i att man bildade ett aktiebolag. Ålafiske och frakt gav hamnen goda inkomster.

I dag finns det bara två aktiva fiskare och ca 100 fritidsbåtar. Hamnen drivs ännu av ett privat aktiebolag. Hamnföreningen förvaltar aktierna som Tranchell skänkte till medlemmarna där varje aktieägare har bara en rösträtt. Föreningen äger även en hamnkiosk och en hamnkrog som är väldig populär på sommaren. Den arrenderas ut och nytt för i år blir att Örenässlott kommer att utvidga sin verksamhet och kommer att ha krogen som sin sommarkrog. Nyligen inrättades även ett litet museum med kuriösa från hamnen och Ålabodarna. Båtplatserna tilldelas enligt en kölista men enligt statuter har Ålabodarnas och Glumslövs invånare ett företräde. Många mindre fritidsbåtar som inte har plats i hamnen sjösätter här med hjälp av slippen. Sjösättningen är avgiftsbelagt och gör man det ofta så finns det ett årskort att lösa.

Själva båtklubben bildades som en intresseorganisation först 1985. Klubben bevakar medlemmarnas intresse men har inget med skötsel av hamnen eller hamnplatser att göra. Båtklubben har en representant under sjösättningen och båtupptagningen då bistår man hamnfogden med säkerheten och hjälp. Eftersom klubben inte har något med båtplatserna att göra och aviseringen till drygt 72 medlemmar sker genom brev så används BAS enbart för medlemsregistrering. Under sommartiden satsar man mycket på eskader och klubbseglingar. Runt omkring finns flera större klubbar som har väl utvecklade ungdomsverksamheter därför seglarskolan är inte aktuell just nu. Klubben samarbetar bl. a. med Borstahusen SS, Helsingborgs Yachtklubb, Råå-Helsingborg Segelsällskap och Tursejlere Nivå. Under vinter ägnar man tiden åt temakvällar, ofta med inbjudna gäster. Klubben har en ”egen” marinbiolog som berättar om livet under ytan kring Ålabodarna. Temakvällar kan även röra hamnens och omnejdens historia, besök hos segelmakare och brandövningar.

Tack Ålabodarnas båtklubbs styrelse för att vi fick förlägga vårt möte i ert vackra omgivning.

Årets första styrelsemöte ägde rum inte mindre än hos Domstens båtklubb. Det kändes skönt att en mörk och blåsig januarikväll kliva in i klubbens trevliga och varma lokal, Havsbrisen. Klubblokalen är en samlingslokal för Domstens Byförening, Domstens Båtklubb, Domstens Idrottsförening.

Domsten är ett gammalt fiskeläge med anor från 1500-talet då det nämns för första gången i samband med frakten av sten till bygge av Kronoborgs slott. Den nuvarande hamnen är dock betydligt yngre och fick sin nuvarande form i början på 70-talet. Den ägdes från början av Helsingborgs kommun som så småningom började arrendera hamnen till båtklubben. På 90-talet fick klubben köpa upp hamnen och nu drivs den som en andelshamn.

Med hjälp av medlemspengar har hamnen sedan dess byggts upp. Stenhögar och sluttningar jämnades för att göra hamnplanen mer tillgänglig. Senaste stora investeringen ha inneburit att norra piren fick en slät och fint betongyta. Naturförhållande kräver fasta utgifter för muddringsarbete. Varje år muddras det för 150.000 – 200.000.

Båtklubben har ca 300 medlemmar och 150 båtplatser. Gemenskapen kännetecknar verksamheten. Av en gammal tradition hålls en arbetsdag, efterföljd av en gemensam lunch och årsmöte, alltid den 1 maj. Här förenar man den sociala samvaron med skötsel av hamnen. Alla båtar brukar sjösättas på en och samma dag och det är viktig hur de tas upp på land för att sjösättningen ska gå smidigt. Under vintern placeras båtarna på uppställningsplatsen som är en del av hamnplanen. I klubben finns det ett stort intresse för veckoseglingar som har funnits i 30 år. Det är ingen kappsegling men många båtar deltar. Återigen, det är gemenskapen som är viktigt och inte tävlingskänslan.

I nästan direkt anslutning till hamnen finns det en härlig 500 meters sand- och badstrand med en 30 meters lång brygga och bra faciliteter som dusch, toalett, lekplats, grillplats mm. Läget lockar många badsugna gäster och klubben har infört en frivillig parkeringsavgift på 20:-/dag. Ett försök som inte så många trodde på men som visade sig att de som besöker hamnen och stranden visar generöst sin uppskattning att kunna njuta av de fina omgivningarna.